Vi påverkar
Ditt stöd hjälper människor att återhämta sig från psykisk ohälsa – ge din gåva nu
Vi påverkar
RSMH bedriver påverkansarbete och opinionsbildning för psykisk hälsa och mot ofrivlilig ensamhet.
RSMH skapar förändring som räknas. Vi arbetar tillsammans för allas rätt till den vård och det stöd som krävs för ett gott liv. Vi arbetar för att alla får rätt till delaktighet, inflytande och en meningsfull tillvaro. Våra medlemmar är vår kraft, vi tror på styrkan i våra gemensamma insatser. Tillsammans blir vår röst starkare.
Sedan 1967 har vi kämpat för en värld där ingen behöver känna sig ensam eller osynlig. En värld där psykisk hälsa prioriteras, och där alla får det stöd de har rätt till. En rörelse med en stolt historia som agerar för att forma morgondagen.
Att bli medlem i RSMH
är det ultimata stödet
Remissvar
Ditt stöd hjälper människor att återhämta sig från psykisk ohälsa – ge din gåva nu
Vi påverkar
Remissvar ger resultat på lång sikt
När regering, riksdag och olika myndigheter gör utredningar som berör psykisk ohälsa är RSMH ofta remissinstans. Att svara på remisser kan ge viktiga resultat på lång sikt. RSMH har varit med om att driva igenom viktiga reformer, såsom personligt ombud. En stor del av RSMH:s medlemmar har egen erfarenhet av psykisk ohälsa och vi har hög trovärdighet i dessa frågor.
Ladda ner och läs RSMH:s remissvar
RSMH samverkar med andra brukarorganisationer för att få större tyngd bakom våra krav. Det händer ofta att vi ställer oss bakom gemensamma remissvar från till exempel Funktionsrätt Sverige eller NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa).
Här hittar du remissvar som RSMH skrivit under 2025. Klicka på överskriften för att läsa varje svar som pdf.
RSMH:s remissvar 2024
Här hittar du remissvar som RSMH skrivit under 2024. Klicka på överskriften för att läsa varje svar som pdf.
RSMH önskar principiellt delaktighet och lärande för alla skolans elever likväl som möjligheten att få växa in i nya sammanhang och ett ökat ansvar för sitt liv och sin framtid. Därför vill man till Skolverket understryka att kvalitet i undervisning och elevens arbetsmiljö från elevens perspektiv vid fjärrundervisning är problematisk att följa och följa upp. Även om möjligheten till fjärrundervisning kan vara en av flera kloka alternativa och kompletterande lösningar för att möjliggöra en fungerande skolgång utmaningar till trots bär den dock med sig ett ökat avstånd till mellanmänsklig social kontakt som de flesta faktiskt behöver. Risken finns att ett avstånd till en i grunden positiv fysisk närvaro med lärare och klasskamrater fördjupas och förlängs. På detta behöver man vara vaksam och stödja skolorna till en bra hantering av vid de expanderade möjligheterna till fjärrundervisning.
Utredningen har generellt sett över särskilda ”öronmärkta” statliga bidrag till kommunerna och föreslår bland annat att särskilda medel till Personligt Ombud (PO) slopas
RSMH med flera uppfattar att utredningen i praktiken föreslår att kasta ut barnet med badvattnet utan seriös konsekvensanalys. Föreslagen förenkling är ogenomtänkt, oansvarig och groteskt oseriös då det är tydligt att utredningen dels inte haft tillräcklig insyn eller kunskap kring verksamheten personligt ombud, dels inte har gjort en konsekvensanalys av de förslag som de nu lämnar. De som får stöd av PO är människor med omfattande psykiska funktionsnedsättningar i behov av långsiktigt och samordnat stöd från samhället. Att tänka sig att alternativ till PO bara ska kunna improviseras fram på en höft av kommunerna efter ”eget” intresse är ett sjukt vågspel med tusentals utsatta svenskars liv och hälsa.
Utredningen har inom snäva ramar vad gäller tid och direktiv sökt utvärdera de senaste årens förändringar i sjukförsäkringens regelverk.
RSMH med flera uppfattar att utredningen inte riktigt hamnat rätt utifrån att se helhet och väga in den komplexitet som sjukförsäkringens regelverk adresserar. Dess förslag att i princip ”återställa” sjukförsäkringen till dess utformning anno 2008 med ”stupstock” och allt är undermåligt motiverat och något RSMH å det starkaste avråder från. De begränsade förbättringar som införts i dagens system 2021/2022 behöver breddas och fördjupas och frågan förtjänar en bred parlamentarisk utredning för ett hållbart och långsiktigt svar.
För att bredda utbudet av yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, föreslår utredningen bland annat att det ska inrättas en ny utbildningsform inom det offentliga utbildningsväsendet. Utbildningsformen ska benämnas yrkesskola. Yrkesskolan ska ha sin utgångspunkt i yrkeshögskolemodellen och inte ingå i skolväsendet.
RSMH välkomnar att fler vägar öppnas för att bygga kunskap och kompetens relevant för riktiga jobb på arbetsmarknaden och att ”växla yrke” som vuxen. Samtidigt är man något betänksam inför vissa förslag och skrivningar som synes nedprioritera unga vuxna som fått bristfälligt stöd att komma igenom den vanliga grund- och gymnasieskolan.
Utredningen om Mer kunskap om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet föreslår här vilka uppgifter som ska samlas in om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet och hur detta bör göras. Dess uppdrag rörde alla typer av funktionsnedsättningar och samtliga skolformer från förskola till kommunal vuxenutbildning.
RSMH välkomnar att utredningen kommit till stånd, men hade önskat ett bredare anslag och att exempelvis problematisk skolfrånvaro utforskats i relation till de frågor utredningen söker besvara. RSMH förväntar sig inte att skolan ensam löser alla sociala och hälsorelaterade utmaningar i det svenska samhället. Men, där den inte ensam är uppgiften vuxen för att barns rätt till utbildning ska kunna garanteras till fullo måste andra resurser kunna komma in i spel från socialtjänst, socialpsykiatri, habilitering, hälso- och sjukvård med flera och nära samverkan fungera på riktigt och i närtid. För att detta ska kunna åstadkommas behövs kunskap. Utredningen har här bidragit, men inte fått fram alla bitar till det pussel som måste läggas.
Arbetsgruppen på myndigheten föreslår lagändringar för ökad flexibilitet för kammarrätter att anpassa handläggning i mål till vad man bedömer vara lämpligast i det enskilda fallet. Konkret innebär här förslagen att rätten till muntlig förhandling i kammarrätt i vissa fall blir mindre om videoupptagningar kan användas vid muntliga förhandlingar i förvaltningsrätt.
RSMH avstyrker förslagen med hänvisning till att den presenterade konsekvensutredningen är för snäv och tunn. Frågan förtjänar en mer grundläggande utredning än en tunn myndighetspromemoria som inte på djupet adresserar integritets- och rättssäkerhetsfrågor för utsatta grupper.
Arbetsgruppen på Socialdepartementet föreslår marginella förbättringar rörande karens och högkostnadsskydd vid sjukpenning.
RSMH välkomnar och tillstyrker förbättringsförslagen. Men, någon gång måste man nog sluta sminka grisen när det gäller vårt socialförsäkringssystem om de RSMH företräder på allvar och över tid ska kunna förlita sig på det.
RSMH:s yttrande över betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66)
Utredningen om barn och unga i samhällets vård har sökt ta fram förslag som utgår från vad barn och unga med erfarenheter av samhällsvård själva uttrycker. För att få underlag till det har utredningen tagit fram en beskrivning av vad som behöver bli bättre i dagens samhällsvård med fokus på vårdkedjan och barns och ungas delaktighet.
RSMH välkomnar att utredningen tagit sin naturliga utgångspunkt i att tillfråga dem det berör; barnen. Vi upplever dock att när det kommer till frågan om åtgärder tilldelas den värdefulla och viktiga kunskap som barnen tillfört inte tillräckligt mycket uppmärksamhet. Inte heller mynnar barnens feedback ut i förslag till adekvata lösningar från utredningen med potential att adressera de brister de påtalar. Utredningen föreslår visserligen ett antal i sig viktiga lagförslag, men synes i övrigt mest lappa och laga ett extremt undermåligt befintligt system. RSMH saknar såväl ett genuint förankrat barnrättsperspektiv som den kraftfulla ambitionshöjning som vi menar är nödvändig. RSMH förespråkar nödvändigheten av ett paradigmskifte om man på allvar vill fullfölja de stora ambitioner som trots allt emellanåt glimrar förbi i utredningen.
RSMH:s yttrande över betänkandet Rätt förutsättningar för sjukskrivning (SOU 2023:48)
Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden har utrett läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden och betydelsen av samarbete mellan professioner inom hälso- och sjukvården för läkares arbete med sjukskrivning
Den psykiska ohälsan ökar och kostnaden för sjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa beräknas kosta samhället hela 32,6 miljarder och kurvan pekar uppåt. I år förväntas andelen sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ligga på 46 procent, att jämföra med 2015 års siffror på 30 procent. Bakom de höga sjuktalen finns ett oerhört stort mänskligt lidande.RSMH är övertygade om att man genom rätt stödinsatser i tidigt skede kan minska den oroväckande utvecklingen med ökad psykisk ohälsa som anledning till långtidssjukskrivning. RSMH är inte lika övertygad om att denna utredning tar in hela bilden eller presenterar en effektiv och hållbar lösning för hela den aktuella samhällsutmaningen.
Att bli medlem i RSMH
är det ultimata stödet
Nollvision mot tvångsåtgärder
Ditt stöd hjälper människor att återhämta sig från psykisk ohälsa – ge din gåva nu
Vi påverkar
RSMH kräver en nollvision för tvångsåtgärder
Sedan 1967 har RSMH kämpat för lika rättigheter – oavsett psykisk hälsa, socialt välstånd eller diagnos. Vi har lyssnat på ropen från tvångsvården i många år – och vi har fått nog. Ingen ska behöva kränkas i vårdens namn. Nu kräver vi att regeringen tar fram en nationell strategi med förslag till hur en nollvision för tvångsåtgärder kan utformas. En mer medmänsklig vård är möjlig!
Här är RSMH:s krav till beslutsfattarna
RSMH kräver att regeringen formulerar en nollvision tvångsåtgärder. Det gäller såväl fastspänning i bälte som tvångsmedicinering och isolering. Det långsiktiga målet bör vara att metoderna fasas ut till förmån för mer moderna och humana metoder. I den här kampanjen fokuserar vi på metoden fastpänning i bälte. RSMH:s krav är också att:
Barnkonventionen följs och att fastspänning av barn och unga upphör omedelbart.
De bältesläggningar som sker, vid extrema fall, ska alltid dokumenteras och rapporteras till Socialstyrelsen.
Tvångsåtgärder som fastspänning i bälte ska kunna överklagas i efterhand.
RSMH är inte emot tvångsvård, även om den kan vara problematisk. Det vi ställer oss mot är kränkande tvångsåtgärder. Vi ser fall i Sverige där personer isoleras i månader och till och med år, bältesläggning sker rutinmässigt och under lång tid utan att andra metoder prövats, och långtidsverkande icke nödvändiga mediciner injiceras under tvång. När det ser ut så trots att vi har en tydlig lagstiftning, så behövs en nollvision. Kränkande tvångsåtgärder leder till att en stor del av patienterna får långvarig PTSD, blir svårt traumatiserande och inte vågar söka vård igen. Det är oacceptabelt.
En nollvision är något man formulerat inom många andra områden för att ha något att sträva emot. Med en nollvision kan aktörer kan samlas och titta på hur vi skapar mesta möjliga medmänskliga vård.
Vården behöver själva arbeta fram metoder och arbetssätt för att minska tvångsåtgärder som kan skada och traumatisera. RSMH anser att det är övergripande viktigt att hela tiden ha en medmänsklig inställning till patienter, där samtal och att lugna och informera patienter ska vara i främsta fokus. All typ av tvång ska vara en absolut sista utväg.
På till exempel Mölndals sjukhus har man arbetat medvetet med att minska tvångsåtgärder. Där har personalen arbetat målinriktat och skapat en modell som gör att de lyckas bryta in utan att exempelvis behöva spänna fast en patient. Personalen har vittnat om att de egentligen inte gjort något nytt, utan använt kunskap som redan finns i psykiatrin.
SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, utreder just nu alternativ till tvångsåtgärder på uppdrag av regeringen, den utredningen ger förhoppningsvis en del konkreta svar.
Tvångsåtgärder används inom ramen för LPT, Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
För att vårdas enligt LPT, behöver tre krav uppfyllas. Personen ska ha en allvarlig psykisk störning, behöver psykiatrisk vård dygnet runt och motsätter sig den vård som behövs. Tvångsvård är ingenting som RSMH vänder sig mot, utan det är i många fall nödvändigt.
I sluten tvångsvård kan tvångsåtgärder användas. Men bara om det inte finns något annat sätt att vända på en akut situation som är farlig för dig eller någon annan.
Det vi på RSMH ser är att lagen i dag inte tillämpas så. Tvångsåtgärder sker i högre utsträckning än vad lagen tillåter.
När det är fara för liv, i en urakut situation, förstår vi att det finnas skäl att använda metoden. Men verkligheten ser oftast inte ut så, utan metoden används i högre utsträckning än vad lagen tillåter.
RSMH kräver att de bältesläggningar som fortsatt ändå sker, vid extrema fall, alltid ska dokumenteras och rapporteras till Socialstyrelsen.
Tvångsåtgärder som fastspänning i bälte ska också kunna överklagas i efterhand.
Det beror på vilken tvångsåtgärd vi pratar om. Men generellt sett är metoder som inte kränker patienten att föredra. Vilken metod som är mest skadlig för patienten är individuellt.
Att bli bältad kan exempelvis innebära ett trauma för patienten och kan förvärra tillståndet. Fastspänning i bälte kan också ge fysiska skador och i värsta fall orsaka dödsfall.
Det finns andra metoder som inte kränker patienten och som också används i delar av landet.
Precis som en nollvision för exempelvis trafikdöd, är en nollvision för tvångsåtgärder möjlig.
I en situation som kräver att många aktörer enas för att nå fram till målet, är en nollvision ett bra verktyg. Det möjliggör att alla inblandade har samma bild av vad det slutgiltiga målet är.
Det finns också alternativa metoder som enligt forskning är effektiva i sammanhanget.
Nollvision för tvångsåtgärder inom vården
RSMH arbetar för en vård där tvångsåtgärder endast används som en sista utväg. Tvångsåtgärder som exempelvis fastspänning och isolering kan vara både skadliga och traumatiserande för patienter. Vi anser att vården istället bör fokusera på att utveckla metoder och arbetssätt som minskar behovet av tvång. Att skapa trygghet genom samtal, tydlig information och en medmänsklig inställning är avgörande för att kunna lugna patienter i utsatta situationer.
Det finns goda exempel att inspireras av inom vården. På Mölndals sjukhus har personalen lyckats minska användningen av tvångsåtgärder genom att systematiskt använda befintlig kunskap om bemötande och konfliktlösning. Istället för att tillgripa tvång har de utvecklat metoder för att avleda och lugna patienter, med positivt resultat.
Vi ser fram emot resultaten från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), som just nu utreder alternativ till tvångsåtgärder på uppdrag av regeringen. Förhoppningsvis kan denna utredning ge vården fler verktyg och konkreta vägar framåt för en tryggare och mer respektfull vård.
Namninsamling
Nollvision mot tvångsåtgärder
RSMH kräver att regeringen formulerar en nollvision tvångsåtgärder. Det gäller såväl fastspänning i bälte som tvångsmedicinering och isolering. Det långsiktiga målet bör vara att metoderna fasas ut till förmån för mer moderna och humana metoder.
Ungas psykiska hälsa
Ditt stöd hjälper människor att återhämta sig från psykisk ohälsa – ge din gåva nu
Vi påverkar
Ta vara på ungas erfarenheter för att bekämpa den psykiska ohälsan
Den psykiska ohälsan bland unga ökar. En utveckling som bör tas på högsta allvar. RSMH tror på förebyggande insatser och ökad kunskap. Ungas möjligheter till återhämtning och stöd att återgå till studier behöver stärkas. För att nå fram, behöver de unga själva involveras och lyssnas på.
Krav och förväntningar bidrar till ökad psykisk ohälsa bland unga
Psykisk ohälsa hos unga har ökat sedan 1980-talet. Det gäller både lättare psykiska besvär till mer allvarligare psykiatriska tillstånd. Socialstyrelsen har i återkommande rapporter konstaterat att psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga vuxna. Ökningen har ägt rum över en längre tidsperiod och grundar sig på data om psykiatriska diagnoser som ställs inom hälso- och sjukvården och som inrapporteras till Socialstyrelsens nationella register.
Allt fler barn och unga vårdas i barn-och ungdomspsykiatriska heldygnsvården inklusive tvångsvården. Antalet unga som behandlas för exempelvis för depression och ångestsyndrom har ökat.
I rapporten “Inte bara överleva, utan faktiskt också leva” av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, så upplever unga (13–25 år) att egna och andras krav och förväntningar är de främsta orsakerna till psykisk ohälsa. Detta kopplas framför allt till skola, framtid, social status och utseende.
Trots att vi idag pratar mer om psykisk ohälsa i samhället generellt, upplever många av våra medlemmar att det fortfarande finns stigma kring ämnet. Den ansträngda vården ökar också risken för att tvång används mot unga patienter.
RSMH:s krav: Lyssna på unga, jobba förebyggande och ta frågan på allvar
RSMH anser att utvecklingen med sämre psykisk hälsa hos unga måste tas på fullaste allvar. Vi kräver ett större krafttag kring förebyggande insatser för att stärka ungas psykiska hälsa.
Det är också viktigt att börja lyssna på de som berörs. Vi ser alltför ofta att unga inte blir lyssnade på, får göra sin röst hörd eller vara med och påverka. För att nå förändring krävs både ökad kunskap om barn- och ungas psykiska ohälsa, liksom ökat inkludering i olika processer. Det krävs ett samarbete mellan olika aktörer och på olika nivåer för att främja den psykiska hälsan.
Ungas möjligheter till återhämtning och att få stöd och hjälp för att återgå till studier behöver stärkas. Ingen ung person ska tvingas avbryta sina studier på grund av psykisk och social ohälsa. Här är psykiatrisk rehabilitering, i form av Supported Education att föredra. Alla elever i skolan ska ha tillgång till god hälsovård och stöd kopplat till psykisk hälsa.
RSMH har drivit igenom personliga ombud för vuxna med långvarig, allvarlig psykisk ohälsa. Det är något vi anser borde införas även för barn och unga. Unga behöver få kunskap om rättigheter, stöd och hjälp för att må bättre.
Är du ung och vill engagera dig i RSMH?
Vi ordnar regelbundet läger och träffar för unga som vill vara med i vår rörelse, hitta gemenskap och kämpa för psykisk och social hälsa tillsammans. Vill du vara med? mejla malin.wigg@rsmh.se så berättar vi mer!
Goda levnadsförhållanden
Ditt stöd hjälper människor att återhämta sig från psykisk ohälsa – ge din gåva nu
Vi påverkar
Fattigdom främjar inte psykisk hälsa
När en person drabbas av psykisk ohälsa och inte kan arbeta eller studera som vanligt, är det viktigt att det finns stöd från samhället. RSMH jobbar för att påverka beslutsfattare och samhälle i frågan på många plan.
Prioritera möjlighet till återhämtning
Personer med psykisk ohälsa har rätt till ett bra liv och att vara delaktiga i samhället. Förutom bättre mående innebär ett aktivt stöd från det allmänna och en bra levnadsnivå att trycket på den psykiatriska heldygnsvården minskar
RSMH arbetar för att beslutsfattare ska skapa bättre ekonomiska förutsättningar för de grupper som har högre risk att drabbas av ofrivillig ensamhet och psykisk ohälsa.
Till exempel anser vi att sjukersättning och försörjningsstöd bör höjas. Dessutom bör alternativa försörjningssätt undersökas. Sjukförsäkringsregler behöver anpassas och vara flexibla så att det blir möjligt att återhämta sig.
Vi arbetar också för att existensminimum ska inkludera sociala och sociokulturella aktiviteter, i synnerhet för barn, unga och särskilt utsatta grupper. Att ha förutsättningar att ingå i sociala sammanhang är en mänsklig rättighet.
Följande mål har vi satt upp i vårt principprogram:
Alla personer med psykisk och social ohälsa har en trygg ekonomi som räcker till ens utgifter och möjliggör socialt umgänge
Personer med psykisk och social ohälsa har lika god levnadsstandard som befolkningen i övrigt.
Personer med psykisk och social ohälsa har samma möjlighet som andra till bostad, utbildning och arbete.
Personligt ombud och ACT-team ska finnas i hela landet.
Personligt ombud är ett stöd som inte är direkt kopplat till en myndighet. Det gör att personer som har tappat förtroendet för myndigheter, kan ta emot stöd och hjälp. Utvärderingar visar att ombuden blivit en viktig stödfunktion för att kunna återhämta sig till ett självständigt liv.
RSMH var med i införandet av personligt ombud och driver nu också frågan om att behålla statsbidragen. Läs mer och skriv under vår namninsamling här.
Andra viktiga stöd för att personer med psykisk och social ohälsa ska kunna bo och leva som andra är att ha boendestöd och en meningsfull sysselsättning.
RSMH:s mål är att alla med psykisk och social ohälsa har en trygg ekonomi och rätt till samma möjlighet som andra till bostad, utbildning och arbete. Delar av bristande sociala färdigheter som personer med psykisk ohälsa kan upplevas ha, som exempelvis initiativlöshet, kan till stor del handla om bristen på ekonomiska medel.
För att den utbredda psykiska ohälsan ska minska, behövs utöver terapi och mediciner även strategier för att minska de ekonomiska klyftorna i samhället. Detta är ett budskap vi för ut i till exempel möten med politiker och genom vårt samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Här kan du läsa senaste NSPH-rapporten som kretsar kring just livsvillkor och ekonomi.
Ofrivillig ensamhet
Ditt stöd hjälper människor att återhämta sig från psykisk ohälsa – ge din gåva nu
Vi påverkar
Ofrivillig Ensamhet – Ett Allvarligt Samhällsproblem
Ofrivillig ensamhet – en samhällsutmaning RSMH arbetar för att lösa
Ofrivillig ensamhet påverkar både individer och samhället i stort. Ensamhet är inte bara en känsla utan ett allvarligt folkhälsoproblem, som kan leda till ökad risk för psykisk ohälsa och förtida död. Studier visar att långvarig social isolering har en lika negativ inverkan på hälsan som rökning och fetma. Det är en utmaning som påverkar hälsan, arbetsförmågan och ekonomin – och som dessutom innebär stora kostnader för samhället.
Civilsamhället måste ges en chans att bryta ensamhet. Social hälsa är vägen till mental hälsa. RSMH:s träffpunkter är det enda alternativet för många människor.
En stor del av arbetet handlar också om att driva frågor kring goda levnadsförhållanden. Vi på RSMH ser tydligt sambanden mellan ofrivillig ensamhet, psykisk ohälsa och fattigdom.
För att motverka ensamhet behövs ett starkt och långsiktigt stöd till civilsamhället, så att organisationer som RSMH kan fortsätta sitt viktiga arbete.
Ofrivillig ensamhet är kopplad till ökade hälsorisker, som hjärt- och kärlsjukdomar, depression och förtida död. Ensamhetens påverkan är lika allvarlig som rökning och fetma. Ensamhet kostar samhället miljarder i ökade sjukvårdskostnader och sjukfrånvaro. Förebyggande insatser kan avlasta både vården och ekonomin.
Alla är ensamma ibland. Det är inte farligt i sig. Men forskningen visar tydligt att långvarig ofrivillig ensamhet kan leda till psykiska hälsoproblem som ångest och depression och i värsta fall självmord. Dessutom orsakar den fysiska problem som nedsatt immunförsvar, hjärt- och kärlsjukdomar och ohälsosamma vanor som i sin tur kan orsaka andra fysiska sjukdomar. Känslan av ensamhet kan innebära att man försöker dämpa obehagskänslor genom att till exempel röka, dricka alkohol eller äta för mycket.
Problemet med ensamhet handlar alltså inte om tristess utan att det snarare riskerar att leda till ett livshotande tillstånd.
Som medlem i RSMH har du möjlighet att och uppmuntras till att göra din röst hörd. Tillsammans engagerar vi oss kring opinionsbildning och frågor som berör oss både lokalt och globalt. Du kan påverka på individ-, organisations- och samhällsnivå. Tillsammans bygger vi en stark gemenskap där vi stöttar varandra och skapar en framtid utan stigma. Med hjälp av din erfarenhet och kunskap kan vi bli starkare tillsammans. Undrar du något, bolla gärna med styrelsen i din lokala förening. Är du ännu inte medlem? Bli det här.
Jämlikhet i vård och omsorg
Ditt stöd hjälper människor att återhämta sig från psykisk ohälsa – ge din gåva nu
Vi påverkar
Rätt till en likvärdig vård
I dag innebär allvarlig psykisk ohälsa att livet i genomsnitt förkortas 15–20 år. Det vill vi på RSMH förändra. Vi är en rörelse som kräver en vård som möter varje individs behov och som ger stöd på lika villkor. Vi kämpar för rättigheter och jämlikhet i samhället i allmänhet och i vården i synnerhet. Ett samhälle som erbjuder en jämlik vård är ett starkare samhälle. Tillsammans kan vi skapa förändring.
Så arbetar RSMH för en jämlik och god vård för alla
Alla människor har rätt att få sina grundläggande mänskliga rättigheter tillgodosedda. Även människor med psykiska funktionsnedsättningar. Vi som har erfarenheter av psykisk och social ohälsa ska inte diskrimineras. RSMH vill därför se en medmänsklig vård som bemöter varje individ utifrån dess förutsättningar och behov. Vi kämpar för ökad delaktighet. Den som får vård och stöd ska få vara med och utforma den, bli väl bemött, sedd, och hörd. Övergrepp och obefogat tvång inom vården måste upphöra.
RSMH bildades av bland annat patienter från dåtidens mentalsjukhus, en grupp som i många sammanhang betraktades som andra klassens medborgare. Samma år som bildandet, 1967, blev RSMH remissinstans. Sedan dess har vi kämpat för att mänskliga rättigheter ska gälla även för människor med psykisk ohälsa. Vi har avslöjat vårdskandaler, varit bidragande till att de gamla mentalsjukhusen stängdes igen och vi har arbetat för att krossa fördomar mot människor med psykisk ohälsa. Vi drev även igenom personligt ombud på 90-talet. Läs mer om RSMH:s historia.
Med brukarinflytande menar vi att den som får vård och stöd ska vara med och utforma den. Den som söker vård har rätt att bli hörd och lyssnad på – därför är det viktigt att vården har kunskap och resurser att jobba med bemötande och medmänsklighet. All vård ska utgå från hela människan med flera insatser samtidigt. Idag är det inte alltid så. Vi vill till exempel att självinläggning ska vara en självklar rättighet i psykiatrin. Brukare och anhörigas erfarenheter ska tas tillvara i vården. Brukarrörelsen som RSMH är en del av behöver få mer inflytande så att vi kan skapa förändring.
Att få bort tvånget inom den psykiatriska vården är centralt för RSMH. Att bli utsatt för våld är inte bara kränkande, det försämrar också den psykiska hälsan ytterligare. Dessutom påverkar det människors förtroende för samhället och viljan att ta emot vård. Vi vill se mindre tvång och förtryck inom psykiatrin, och mer inflytande, delaktighet och medmänsklighet. Läs mer här om vår nollvision gällande tvång inom psykiatrin.
Det finns mycket vi kan göra för att stötta personer med psykisk ohälsa till bättre mående, men i grunden är det samhället som måste förändras. Därför ställer RSMH radikala krav, för vi vet att en mer medmänsklig vård är möjlig.
Vi arbetar med politiskt påverkansarbete genom remissvar, debattutspel, kampanjer och samtal med beslutsfattare. Vi gör det både nationellt och via våra många lokalföreningar. Vi arbetar tillsammans genom att försöka nå fram till beslutsfattare och informera om hur livsvillkoren ser ut för människor med psykisk ohälsa. Vi ställer tydliga krav när vi träffar politiker och beslutsfattare och bidrar med kunskap eller skriver remissvar till olika utredningar och politiska förslag.
Reagera
Reagera
Skriv under för att stötta vår kamp
Din röst och dina erfarenheter hjälper oss att driva på för verklig samhällsförändring och stärka egenmakt för alla som lever med psykisk ohälsa. Vi tror på kraften i att vara många, och med dig vid vår sida kan vi tillsammans göra ännu större skillnad. Skriv under för våra viktigaste frågor.
Stoppa försämringen av högkostnadsskyddet!
Regeringen föreslår en kraftig försämring av högkostnadsskyddet för läkemedel, vilket skulle drabba människor som redan har det tufft ekonomiskt och många som lever med psykisk ohälsa. Förslaget måste stoppas.
Regeringen vill att patienter ska betala en högre egenavgift. Totalt handlar det om 900 kronor mer varje år innan en person kan få frikort.
Vi är flera organisationer som gemensamt har startat en namninsamling för att stoppa förslaget.
Behåll personliga ombud
RSMH drev igenom införandet av personliga ombud i Sverige på 90-talet.
Syftet var att männniskor med allvarlig psykisk ohälsa skulle få hjälp att få sina rättigheter tillgodosedda.
I dag finns personliga ombud i en stor del av landets kommuner. Men verksamheten är hotad. Den statliga utjämningskommittén har nämligen föreslagit att statsbidragen för personliga ombud slopas.
Det kan komma att få stora konsekvenser. Skriv under för att behålla statsbidraget.
Stoppa bältesläggning
Fastspänning i bälte är en av flera tvångsåtgärder som vården kan ta till inom den slutna psykiatriska vården. Men fastspänning i bälte har negativa och direkt skadliga effekter. Och lagen är tydlig, metoden ska bara användas i absoluta undantagsfall. Trots det fortsätter bältning att användas i större utsträckning än lagen tillåter. Nu kräver RSMH att regeringen sätter upp en nollvision. Skriv under vårt upprop för en mänskligare vård.
