Akut hjälp
Hit kan du vända dig om du mår dåligt
Mår du psykiskt dåligt? Vid akut livsfara, ring 112.
Om det är akut, men inte livshotande, kontakta din närmaste psykiatriska akutmottagning. Om det inte är akut, kontakta närmsta vårdcentral. Psykiatrin har också jourmottagningar som går att kontakta.
Här finns hjälplinjer som går att kontakta:
Nationella hjälplinjen
Den nationella stödlinjen för alla över 18. Du kan vara anonym. Öppet dygnet runt, året om.
Telefon: 90390
1177 Vårdguiden
För att få hjälp att hitta närmsta psykiatriska akutmottagning, kontakta Vårdguiden.
Telefon: 1177
MIND
Anonymt stöd vid självmordtankar, öppen årets alla dagar.
Telefon: 90 101
Jourhavande präst
Ring 112 och be om att bli kopplad till jourhavande präst.
Support nattetid (21.00-06.00)
Jourhavande medmänniska
Stöd under nattetid, kl 21.00-06.00.
Telefon: 08 – 702 16 80
Stödlinje för alla under 18. Öppen dygnet runt, året om.
Telefon och sms: 116 111
Du kan även få stöd genom att träffa medmänniskor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa i en lokal RSMH-förening.
Kamratstöd är hjärtat i RSMH
Kamratstöd är hjärtat i RSMH
Inom RSMH arbetar vi med kamratstöd på många olika sätt. Det kan vara så enkelt som att träffas över en fika och prata, delta i studiecirklar eller följa med någon till vården. Genom aktiviteter, samtal och gemensamma upplevelser stöttar vi varandra i vardagen. Kamratstöd är både en del av våra dagliga möten och en grundläggande princip som genomsyrar hela vår verksamhet.
Bygger på egna erfarenheter
Kamratstödet bygger på att vi delar våra egna erfarenheter och lär oss av varandra. Det är ett mänskligt och jämlikt förhållningssätt, där alla bidrar med sin unika livshistoria. Genom att ge varandra stöd, tid och gemenskap, bryter vi isolering och ensamhet, stärker självförtroendet och inspirerar till aktivitet och delaktighet.
Det handlar om att skapa en plats där alla känner sig trygga och värdefulla. Vi finns där för varandra i både små och stora frågor, och vi hjälper var och en att hitta sin egen väg till återhämtning och mening.
Tillsammans gör vi skillnad
Kamratstöd ger oss också kraften att förändra – både våra egna liv och samhället i stort.
Vill ni fördjupa er i hur ni kan arbeta med kamratstöd i praktiken? Ta del av vårt studiematerial eller hör med våra föreningsansvariga om utbildning i kamratstöd.
Vad är psykisk ohälsa?
Kunskap
Vad är psykisk ohälsa?
- Psykisk ohälsa omfattar ett brett spektrum av tillstånd, från kortvariga känslor av nedstämdhet till långvariga sjukdomar som depression, ångest, psykos och schizofreni.
- Ungefär en av fyra vuxna kommer att uppleva psykisk ohälsa någon gång under sin livstid. Vanligast är diagnoser som ångest, depression och utmattning.
- Personer med psykisk ohälsa kan ha svårt att hantera vardagslivet, uppleva social isolering samt utsättas för stigmatisering från samhället.
- Samhällsdiskussionen om psykisk hälsa har ökat i omfång de senaste åren, med fokus på att minska stigmatiseringen och främja öppenhet kring psykiska problem.
- RSMH arbetar för att sprida kunskap om psykisk ohälsa, minska stigma och erbjuda stöd till de drabbade.
Föreningskunskap och mötesteknik
Stöd och kunskap
Hur driver ni arbetet framåt och håller bra möten i er förening?Här får du råd och tips på vägen.
- Home
- Archive by Category "Stöd och kunskap"
Här hittar du information om vad en ideell förening är, hur den är uppbyggd, information om viktiga roller. Du får också en introduktion till hur du driver en förening.
Behöver du stöd med föreningsarbetet? Du kan alltid vända dig till ditt distrikt eller till riksförbundet. Vi erbjuder utbildningar i styrelsearbete för era förtroendevalda. Vill du veta mer om hur RSMH organiseras i stort eller läsa mer om organisationens vision och mål, klicka här.

Letar du mer information om mötesteknik och föreningskunskap? Håll ut! Vi uppdaterar sidan inom kort med material och mer information!

Att vara förtroendevald
Grattis! Som förtroendevald i en RSMH-förening har du fått förtroendet att leda och representera föreningen. Här kan du läsa om de viktigaste rollerna i en lokalförening.
Ordförande
Ordföranden är föreningens främsta ledare och ansvarar för att leda föreningen framåt. Ordföranden fungerar som en sammanhållande kraft och ser till att styrelsens beslut verkställs. Hen representerar också föreningen i kontakter med andra organisationer och myndigheter.
Kassör
Kassören ansvarar för föreningens ekonomi. Detta innebär att kassören sköter bokföring, betalar räkningar, och gör upp en budget tillsammans med den övriga styrelsen. Kassören ska även rapportera ekonomin till styrelsen regelbundet och presentera bokslut vid årsmötet.
Sekreterare
Sekreteraren är ansvarig för att föra protokoll vid styrelsemöten och andra viktiga möten. Sekreteraren skriver även dagordningar i samråd med ordföranden, och ser till att protokoll och andra viktiga dokument arkiveras och hålls uppdaterade.
Firmatecknare
Firmatecknare är de personer i styrelsen som har rätt att skriva under avtal och andra dokument i föreningens namn. Minst två personer väljs att vara firmatecknare, och dessa utses vid det konstituerande styrelsemötet som hålls efter årsmötet. Det är viktigt att firmatecknare inte har nära relationer till varandra, såsom att vara gifta eller nära släkt, för att undvika jäv.
Vill du hålla bra möten i din förening? Här är några tips!
Förbered er. Se till att alla deltagare får kallelse och dagordning i god tid före mötet. Detta ger alla möjlighet att förbereda sig och komma väl förberedda.
Håll mötet strukturerat. Följ dagordningen noggrant så att mötet håller fokus och alla viktiga punkter blir behandlade. Ha en tydlig start och avslutning av mötet. Mötesordföranden har ansvar för att leda diskussionen och hålla tiden.
Ge alla deltagare möjlighet att prata. Se till att alla får chansen att delta i diskussionerna - även de som inte är så vana vid att prata. Du kan uppmuntra deltagarna genom att fråga om deras åsikter eller ge dem tid att formulera sina tankar. Rundor där en i taget får prata är en annan bra metod.
Var tydlig med besluten. Se till att alla förstår vad som beslutas och varför. Var noga med att summera varje beslut under mötet och se till att det är dokumenterat i protokollet.
Inkludera alla deltagare. Alla ska känna att deras åsikter är viktiga. Lyssna aktivt och visa respekt för varandras synpunkter.
Var noggrann med tiden. Låt varje punkt ta den tid som behövs men undvik att fastna för länge i detaljer. Påminn om tiden om diskussionerna börjar dra ut på tiden.
Avsluta tydligt. Sammanfatta mötet på slutet och tacka deltagarna. En tydlig avslutning markerar att mötet är slut och att nya diskussioner inte ska föras efteråt.
Viktiga möten i föreningen

För att en förening ska fungera effektivt och kunna uppnå sina mål är det viktigt att hålla regelbundna möten. Det finns olika typer av möten, var och en med sitt syfte och sina specifika uppgifter. Här är de mest centrala mötena för föreningens verksamhet:
Årsmötet – föreningens viktigaste möte
Årsmötet är det mest avgörande mötet i föreningen och hålls en gång per år. Det är här som medlemmarna bestämmer över föreningens framtid genom att sätta riktlinjerna för verksamheten, välja styrelse och fatta viktiga beslut om föreningens ekonomi och verksamhetsplan. Om ett extra årsmöte behövs för att ta upp akuta frågor eller fatta beslut som inte kan vänta till nästa årsmöte, reglerar föreningens stadgar hur och när detta ska ske.
Medlemsmöten – håll kontakten med medlemmarna
Medlemsmöten hålls för att hålla alla medlemmar uppdaterade och involverade i föreningens arbete. Det är också ett forum där medlemmar kan lyfta frågor och komma med förslag som styrelsen kanske inte har tänkt på. Genom att hålla medlemsmöten främjar föreningen en öppen och demokratisk dialog. Viktiga frågor och större beslut kan diskuteras, och styrelsen kan informera medlemmarna om vad som händer i föreningen. Kallelser och dagordningar ska skickas i god tid så att medlemmarna har möjlighet att förbereda sig.
Styrelsemöten – planera och följ upp arbetet Styrelsemöten är tillfällen för föreningens ledning att träffas och diskutera pågående verksamhet, planera kommande aktiviteter och fatta löpande beslut. Hur ofta styrelsemöten hålls bestämmer föreningen själv, men det kan vara en god idé att sätta upp en långsiktig mötesplan för att göra det lättare för styrelseledamöterna att prioritera sitt engagemang. På styrelsemöten behandlas också budget, bidrag och andra ekonomiska frågor. Det är viktigt att föra protokoll från varje möte så att besluten kan följas upp och dokumenteras.
Konstituerande styrelsemöte – fördelar ansvar och roller
Det konstituerande styrelsemötet hålls efter årsmötet och syftar till att formellt fördela styrelsens roller och ansvar, såsom att välja kassör, sekreterare och firmatecknare. Det är också här man bestämmer hur styrelsens arbete ska organiseras under året. Firmatecknare, vanligtvis minst två personer, utses för att kunna skriva under viktiga avtal och dokument i föreningens namn.
Kongressen – RSMH:s högst beslutande organ sammanträder
Kongressen är RSMH:s högsta beslutande organ och sammanträder vart fjärde år, i maj månad. Här samlas ombud från lokalföreningarna för att fatta viktiga beslut som påverkar hela förbundet. Kongressen väljer förbundsstyrelsen och beslutar om principprogram för de kommande fyra åren.
Kunskap
Ditt stöd hjälper människor att återhämta sig från psykisk ohälsa – ge din gåva nu
Stöd och kunskap
Här kan du läsa mer om psykisk hälsa
Psykisk ohälsa är en våra största folkhälsoutmaningar. Vi på RSMH har kämpat för psykisk och social hälsa sedan 1967. Här kan du hitta information om psykisk hälsa och hur det hänger ihop med viktiga samhällsutmaningar.
- Home
- Archive by Category "Stöd och kunskap"

Kunskap
Vad är psykisk ohälsa?
En av fyra vuxna kommer att uppleva psykisk ohälsa någon gång under sin livstid. Men hur definieras egentligen psykisk ohälsa?
- Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD, autism och Tourettes syndrom påverkar hjärnans sätt att bearbeta information och styra beteende.
- De vanligaste NPF-diagnoserna är ADHD och autism. Dessa diagnoser ställs ofta under barndomen men kan även kvarstå i vuxen ålder.
- Personer med NPF kan uppleva svårigheter i skolan och arbetslivet, samt utmaningar i sociala sammanhang. Rätt stöd och anpassningar är viktiga för att underlätta vardagen.
- Med ökad kunskap om NPF har debatten om anpassningar i skola och arbetsliv intensifierats, där allt fler förespråkar en mer inkluderande miljö.
- RSMH verkar för att sprida kunskap om NPF och stödja personer med dessa diagnoser genom riktade insatser och informationsspridning.
Ekonomiska och psykiska problem
Det finns en omfattande kunskap om förhållandet mellan psykiska problem och ekonomi. Människor med ekonomiska problem har fler psykiska problem än andra. Flera och svårare.
Tre sätt att se på det, som inte utesluter varandra
- Fattigdom leder till psykiska problem, exempelvis via otrygghet och stress.
- Beteenden som kan kopplas till ekonomiska problem omvandlas av psykiatrin till psykiska problem, exempelvis svårighet att sköta sin ekonomi och depression.
- Psykiska problem leder till ekonomiska problem, exempelvis via arbetslöshet. Vissa psykiska symtom leder också till svårigheter att sköta sin ekonomi.
- Personer med psykisk ohälsa möter ofta diskriminering på arbetsmarknaden och i samhället. Diskriminering kan förvärra deras hälsa och leda till isolering.
- Diskriminering mot personer med psykisk ohälsa sker genom exkludering från arbetsmarknaden, negativa attityder inom vården och social isolering.
- Utmaningarna innefattar fördomar och bristande stöd i både arbetslivet och vården, vilket försvårar återhämtning och möjligheter att delta i samhället.
- Det har skett en ökad diskussion kring diskriminering av personer med psykisk ohälsa, och kraven på lagstiftning och stödinsatser för att motverka detta har ökat.
- RSMH arbetar för att motverka diskriminering genom informationskampanjer och påverkansarbete som syftar till att förändra attityder och förbättra stödinsatser.
- Ofrivillig ensamhet påverkar många och har negativa effekter på både psykisk och fysisk hälsa. Ensamhet är särskilt utbrett bland äldre, unga och personer med psykisk ohälsa eller NPF-diagnoser.
- Cirka 20 procent av Sveriges befolkning känner sig återkommande ensamma, vilket påverkar både psykisk och fysisk hälsa, särskilt hos äldre och unga vuxna.
- Långvarig ensamhet kan leda till depression, ångest och andra psykiska problem samt öka risken för fysiska hälsoproblem som hjärtsjukdomar.
- Frågan om ensamhet har blivit alltmer central i samhällsdebatten, ofta kopplat till urbanisering och digital isolering.
- RSMH skapar sociala plattformar och aktiviteter som hjälper utsatta grupper att bryta ensamheten och bygga gemenskap.
- Stress är en naturlig reaktion på utmaningar i vardagen, men långvarig eller intensiv stress kan leda till psykisk ohälsa som utmattningssyndrom, ångest och depression.
- Enligt Folkhälsomyndigheten rapporterar nästan var tredje person i Sverige att de känner sig stressade i sin vardag. Stressrelaterade sjukskrivningar har också ökat kraftigt de senaste åren.
- Stress påverkar både kropp och psyke, vilket kan leda till trötthet, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Långvarig stress kan också öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt andra fysiska problem.
- Diskussionen om stress har intensifierats i takt med att samhället har blivit mer prestationsinriktat. Arbetslivet, skola och sociala medier har alla identifierats som källor till ökad stress, särskilt för unga och yrkesverksamma.
- RSMH arbetar för att öka medvetenheten om stress och dess koppling till psykisk ohälsa. Genom stödgrupper och information hjälper de individer att hantera stress och återfå balans i livet.
- Intersektionalitet handlar om hur olika former av diskriminering, som kön, etnicitet och funktionsnedsättningar, påverkar människors psykiska hälsa.
- Personer som tillhör flera marginaliserade grupper, exempelvis kvinnor med psykisk ohälsa och invandrarbakgrund, möter ofta fler hinder i vården och samhället.
- Rasifierade personer med psykisk ohälsa får ofta sämre vård och bemötande, vilket förvärrar deras hälsa och minskar chansen till tillfrisknande.
- Intersektionalitet har blivit en viktig del i diskussionen om rättvisa och jämlikhet i samhället, särskilt i relation till psykisk ohälsa.
- Genom att arbeta med intersektionellt perspektiv strävar RSMH efter att skapa mer inkluderande och rättvisa vårdinsatser för alla.
- Stress, utbrändhet och psykisk ohälsa har blivit vanliga problem i arbetslivet. Dessa tillstånd har ökat de senaste åren och utgör en stor del av sjukskrivningarna i Sverige.
- Psykisk ohälsa står för cirka 40 % av alla sjukskrivningar i Sverige, och långtidssjukskrivningar är ofta relaterade till utmattningssyndrom och arbetsrelaterad stress.
- Många arbetsgivare har svårt att identifiera psykisk ohälsa bland medarbetare och vet inte hur de ska stödja dem. Detta kan leda till att situationen förvärras och att fler sjukskrivs.
- Frågan om balans mellan arbete och privatliv diskuteras allt mer, med fokus på arbetsrelaterad stress och utbrändhet. Företag och organisationer uppmanas till bättre förebyggande åtgärder.
- RSMH arbetar för att sprida kunskap och skapa påverkansarbete kring psykisk ohälsa på arbetsplatser, genom att hjälpa arbetsgivare att förstå och hantera dessa frågor på ett hållbart sätt.

Kunskap
Så kan digitalisering påverka vår psykiska hälsa
- Digitala verktyg kan både stödja och skapa utmaningar för den psykiska hälsan. Digital vård erbjuder möjligheter, men sociala medier och ständiga uppkoppling kan leda till stress och ångest.
- Unga vuxna och tonåringar är särskilt utsatta för psykisk ohälsa kopplat till sociala medier. För äldre kan den digitala klyftan bidra till isolering.
- Ständig uppkoppling ökar risken för utmattning och psykisk ohälsa, särskilt bland unga som ofta känner press från sociala medier.
- RSMH arbetar för att lyfta både möjligheter och risker med digitalisering inom psykisk hälsa, och erbjuder stöd för att minska digital isolering.
Stigmatisering påverkar den psykiska ohälsan
Enligt en undersökning från Folkhälsomyndigheten undviker upp till 30 procent av dem som upplever psykisk ohälsa att söka vård på grund av rädsla för stigma. Stigmatisering leder till att människor med psykisk ohälsa ofta isolerar sig, vilket kan förvärra tillståndet. För personer med NPF-diagnoser kan stigma vara extra påtagligt och hindra dem från att få nödvändigt stöd. Diskussionen kring psykisk ohälsa och stigma har blivit alltmer central i media och offentlig debatt. Kampanjer och insatser för att minska fördomar uppmanar till större öppenhet och förståelse. RSMH arbetar aktivt för att minska stigma genom att sprida information, stödja personer med psykisk ohälsa och påverka samhällets attityder.
Stöd och kunskap
Ditt stöd hjälper människor att återhämta sig från psykisk ohälsa – ge din gåva nu
Stöd och kunskap
Vi vet hur det är att kämpa - därför vet vi också att återhämtning är möjlig
Vi på Riksförbundet för Social och Mental Hälsa ger stöd och gemenskap när samhället sviker. I våra lokalföreningar över hela landet finns en öppen dörr för dig. Ta en kopp kaffe och prata med någon som vet hur det är – eller delta i en aktivitet som passar dig. Vi kallar det kamratstöd, en ledstjärna för oss på RSMH.
- Home
- Archive by Category "Stöd och kunskap"
Lär dig mer om psykisk hälsa
Den psykiska ohälsan är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Tre av fyra svenskar har erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egen eller hos en närstående. RSMH samlar och sprider kunskap utifrån våra medlemmars egna erfarenheter.
Stöd är hjärtat i RSMH
Sedan 1967 har vi på RSMH erbjudit stöd och gemenskap när samhället brustit. Med kamratstöd och medmänsklighet finns våra mötesplatser över hela landet. Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp och stöd – och hur du kan stötta andra.

Inspiration
Medlemmarna berättar – så fick vi stöd av RSMH
Vi har fler än 5 000 medlemmar runtom i landet. Möt Anneli i Hultsfred, Khai i Eskilstuna, Jenny i Malmö och Maja i Karlstad. Ta del av deras berättelser om hur det är att vara en del av RSMH.
Kunskapsbank
The Knowledge Base
There are articles to help you get up and running troubleshoot problems
FAQ
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.
I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.