Meny

Olika reaktioner

Akut reaktion – overklighet
Under den första tiden efter händelsen har många en känsla av overklighet. Man vet att det har hänt men det känns ändå ofattbart. Många kan beskriva upplevelser av inre tomhet och känslomässig ”stumhet”. Det kan ibland vara svårt att komma ihåg väsentliga delar av händelsen. Med tiden blir hela händelseförloppet allt tydligare och då kommer oftast också de starkaste reaktionerna.

Minnesbilder
Under ibland ganska lång tid återvänder man ofta i tankarna till olyckshändelsen vare sig man vill det eller inte. Minnen i form av t ex synbilder kan förefalla så verkliga att man får en känsla av att vara tillbaka på platsen för händelsen igen. Sådana påträngande obehagliga minnesupplevelser kan återkomma såväl i vaket tillstånd som i drömmen.

Inre oro
En stark inre oro och känsla av sårbarhet är vanlig och dessa känslor blir under en tid starkare och mer plågsamma när man i minnet återupplever det som hänt. Det kan ofta vara svårt att inte tänka på de plågsamma upplevelser man haft. Den inre oron kan leda till att man blir rastlös, får svårt att sitta still och koncentrera sig på andra saker. Några blir mer otåliga och lättirriterade än de annars brukar vara. Andra får svårt att överhuvudtaget företa sig någonting.

Kroppsliga stressreaktioner
Det är också vanligt med kroppsliga reaktioner som darrningar, svettningar, huvudvärk, hjärtklappning, yrsel och svimningskänsla, aptitleda, matthet eller spänningar och värk i musklerna, främst i bröstkorgen, axlarna och nacken.

Katastrofkänsla
Ängslan och oron efter det man varit med om kan också visa sig i att man blir rädd för att en ny katastrofal händelse skall drabba en själv eller ens familj. En del upplever en ökad vaksamhet så att man rycker till vid ”minsta ljud”. För många kan tryggheten i livet raseras när man en gång råkat ut för en svår och skrämmande olycka. Detta kan leda till en oro att man själv eller någon i ens familj skall bli drabbad av något liknande, bli sjuk eller dö. Hos barn kan detta märkas som klängighet och ökat behov av närhet.

Sömnproblem
Det kan vara svårt att somna. I samband med insomning kan de plågsamma minnena dyka upp i tankarna. Sömnen blir orolig och man kan vakna ofta och tidigt. Hos en del upprepar sig händelsen i form av mardrömmar. Mardrömmarna kan också handla om andra hotfulla situationer än den man verkligen upplevt. Det är vår erfarenhet att man blir mindre plågad av mardrömmar och påträngande minnesbilder om man utnyttjar möjligheten att tala med någon om det som hänt. Om sömnen blir mycket dålig under flera nätter i rad kan man bli sliten och irritabel. Det kan då vara värdefullt att tillfälligt få hjälp med en sömntablett. Man bör vara försiktig med användning av alkohol.

Överlevnadsångest
För en del människor kan det kännas obehagligt att de själva överlevt och kanske också klarat sig oskadda medan anhöriga, arbetskamrater och andra skadats eller omkommit. Detta kan leda till en upplevelse av skuld och att man inte tillåter sig att känna lättnad över att man själv överlevt och inte skadats.

Relationer till andra påverkas
Ilska och irritation är vanliga reaktioner. Ilskan kan rikta sig mot närstående utan att man menar detta, vilket kan förstärka skuldkänslorna. En del människor kan känna behov av att dra sig undan och vara ensamma. För andra kan ensamheten kännas svår eftersom de då blir helt utlämnade till egna tankar och känslor.

Frågan om livets mening
När man varit med om en tragisk och svår händelse är det mycket vanligt att man börjar fundera på livets mål och mening. Man kan då komma att omvärdera mycket av det man tidigare uppfattat som självklart.

Några enkla råd

Prata med andra människor!
Även om det är svårt att berätta och Du tycker att känslorna rivs upp igen är det oftast av godo och ibland nödvändigt att få dela upplevelser, tankar och känslor med andra. Va erfarenhet vet man att man blir mindre plågad av mardrömmar och påträngande minnesbilder om man utnyttjar möjligheten att tala med någon om det som hänt. Att gång på gång få samtala och gå igenom delar av händelseförloppet gör att man kan få ett bättre grepp om det som hänt. Tala med Dina närmaste men gärna också, om det är möjligt, med andra som varit med vid händelsen. För en del drabbade kan det kännas lättare att skriva ner sina upplevelser.

Anhöriga eller andra, som själva inte upplevt samma sak, kan bli oroliga av de ibland starka reaktionerna, som kan uppkomma efter en svår olycka. Det kan därför vara till hjälp för dem och indirekt också för Dig själv att låta dem läsa denna information. En del kan efter en svår händelse känna sig ängsliga för att påminnas om olycksplatsen eller annat som har med katastrofen att göra. Man kan då få stöd av någon nära anhörig eller vän.

Fysisk aktivitet rekommenderas som ett sätt att minska den kroppsliga spänningen, t ex en längre promenad eller annan fysisk aktivitet som man brukar ägna sig åt.

Arbete
Det är för många en klar fördel att komma tillbaka i arbete så snart som möjligt. Det är ofta bra att på det sättet återvända till vardagen igen. Ställ dock mindre krav på Dig och Din arbetskapacitet den närmaste tiden.

Sammanfattningsvis är de reaktioner beskrivits här att betrakta som normala under den första tiden för den som upplevt en olycka eller katastrof. Vanligtvis minskar reaktionerna efter hand som man får en chans att tänka igenom, förstå och bearbeta det man varit med om. Minnena kommer inte upp lika ofta och de känslor som minnena väcker blir mindre plågsamma och inte så överväldigande som de kan vara inledningsvis. Reaktionerna kan dock, av olika skäl, bli så starka, plågsamma och långvariga att man behöver hjälp. Vänta då inte för länge med att kontakta någon, som Du tror kan hjälpa Dig. Du kan t ex vända Dig till Din husläkare eller vårdcentral, företagshälsovård, psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller en speciell krismottagning, om det finns i din hemkommun.

Ovanstående är ett informationsmaterial från Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. De har också tagit fram en broschyr som ger svar på frågor som blir aktuella vid traumatisk stress. Den finns även på bosniska, persiska, finska, arabiska och ryska.

Läs om Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

Sidans topp