|
Ångestsyndrom
När vi är rädda eller
känner att fara är å färde reagerar vi fysiskt och psykiskt. Det
är en signal och ett försvar för att vi inte ska utsätta oss för
mer än vad vi tror att vi klarar av. Reaktionen är kopplad till det
vi upplever eller utsätts för. Sådana reaktioner kan också komma i
samband med mycket arbete, en uppslitande separation eller
närståendes död. Inte sällan inträffar det när vi börjar känna
att livet håller på att återgå i normala banor igen. För vissa
går det över av sig självt medan andra kan behöva hjälp.
Om ångestreaktioner av den här typen kommer tillbaka
och är lättväckta brukar man tala om ångestsyndrom, liksom
då vi inte direkt vet vad orsaken till ångesten är. Den kan då
vara svår att uthärda och många inrättar sina liv så att de
undviker ångest. En del gör det till exempel genom att hålla sig
borta från platser eller situationer där ångesten drabbade dem
första gången. Det kan innebära att man kanske inte kan vistas i
stora folksamlingar, åka tåg eller flyga.
Många försöker kontrollera det tankemässigt genom att
utföra bestämda saker eller ritualer. Ritualerna upplevs som
lugnande men kan komma att dominera ens liv. Inte sällan dras
anhöriga med i besvären, vare sig de vill det eller ej, genom
missriktad välvilja eller för att undvika konflikter.
Tvångstankar, alltså återkommande tankar eller
impulser om sjukdomar, död, sex, religion etcetera, kan också skapa
ångest och räknas även det som ett ångestsyndrom.
Ångesyndrom omfattar det som kallas för generaliserat
ångestsyndrom, tvångssyndom, paniksyndrom, panikångest,
tvångstankar, posttraumatiskt stressyndrom och social fobi.
Gränserna mellan tillstånden är inte glasklara och många kan ha
flera symtom samtidigt.
|
