|
Ledare 1-08
Det handlar om yrkesetik –
Aftonbladet!
Text::
Jan-Olof Forsén, förbundsordförande RSMH
Det pågår en
otäck utveckling när det gäller medias bevakning av personer
med psykiska funktionsnedsättningar. Vi har skrivit om det här
flera gånger tidigare men känner oss tvungna att göra det
igen.
Å ena sidan
finns nu ett större intresse från media att uppmärksamma vården,
stödet och hjälpen till personer med psykiska funktionsnedsättningar,
å andra sidan en stark tendens att vulgarisera händelser där
dessa varit inblandade i våldsdåd, vilket håller på att leda
till att psykisk sjukdom mer förknippas med våld än
utsatthet.
Konsekvensen av
det kan var och en räkna ut.
Nu senast
skedde det i Aftonbladet, när man skrev om mannen som sökt vård
och då berättade att han hade funderingar på att mörda
statministerns hustru. En handfull journalister på tidningen
sattes på uppdraget och fyra hela uppslag, alltså inte mindre
än åtta sidor, ägnades åt det i tidningen. Precis som om
Filippa Reinfeldt redan hade bragts om livet. Dagen därpå följde
man upp det hela med tre helsidor samt en ledartikel i ämnet.
Efteråt har
man dementerat flera av uppgifterna och en av medarbetarna på
tidningens ledarsida talar om att det är ”pinsamt”. Den
ansvarige utgivaren Anders Gerdin försvarar dock fortfarande
den massiva publiceringen.
I samband med mordet på Anna Lindh målades en bild upp av
media om ett utbrett, irrationellt och oberäkneligt våld i
samhället orsakat av psykiskt sjuka. Det visar en undersökning
som Örebro Universitet gjorde 2003 på uppdrag av RSMH. Genom
att rada upp händelser långt tillbaka i tiden där psykiskt
sjuka varit inblandade gav man på det sättet sken av att det
var ofta förekommande. Eller så beskrev man händelser där
man rimligtvis inte kan veta vem som var gärningsmannen, som
till exempel när det gäller det uppmärksammade dubbelmordet i
Linköping hösten 2004.
Psykiskt sjuka får på det här sättet bära skulden för hot
och hat i samhället som de inte har mer att göra med än andra
samhällsmedborgare. I Vetenskapsrådets bok Bakom vansinnesdåden
berättas det att bakgrunden till psykiatrisamordnaren Anders
Miltons uppdrag var just de så kallade vansinnesdåden under
2003. Men forskare som intervjuas i boken menar att grunden till
uppdraget var felaktigt då våld utfört av psykiskt sjuka utgör
en försvinnande liten del av våldet i samhället och när så
sker är det i huvudsak när psykiskt sjuka också har en
missbruksproblematik.
Mellan 1990 och
2004 föll 16 personer offer för så kallade vansinnesdåd. Fänriken
Mattias Flink stod för sju av dessa. Två av de mediaforskare
som intervjuas i boken menar att den här sortens journalistik
lett till en svängning av politiken som inneburit hårdare
straff och mer repressiva åtgärder.
Media har
drivit på denna utveckling, och där har alltså Aftonbladet
utmärkt sig på ett tydligt sätt.
Bakom den här
historien finns också en annan oroväckande företeelse. När
mannen som Aftonbladet skrivit om vid läkarbesöket berättade
om sina mordplaner bestämde man sig inom sjukvården för att
bryta sekretessen och meddela Säpo om de av patienten framförda
tankarna. Samtidigt fattades beslut om intagning för tvångsvård.
Efter detta har
någon fört dessa uppgifter vidare till Aftonbladet tillsammans
med detaljerade journaluppgifter, så detaljerade att det förefaller
troligt att Aftonbladet har haft tillgång till själva
journalen eller en kopia av densamma. Citat ur journalen förekom
i Aftonbladets rapportering.
Det finns många
aspekter på rapporteringen av detta fall i Aftonbladet, och de
delar av massmedia som föll in i rapporteringen. Vi vill ta upp
en av aspekterna i detta sammanhang, nämligen sekretessaspekten
på hanteringen av data omkring en enskild patient. Oftast förekommer
sådana data i journaler eller journalsystem, även om de också
kan förekomma i andra system som är mer eller mindre
datoriserade.
Vi vet att
Socialstyrelsen i andra sammanhang, senast gentemot Karolinska
Universitetssjukhuset, varit kritiska till deras sätt att
hantera patient- och journalinformation. Vi oroas över den
alltmer utbredda bristande respekten för information om
enskilda individer inom psykiatrin.
Det här är
ett så flagrant övertramp av en av sjukvårdsinstans med ett
myndighetsansvar och hos personal inom denna att vi utgår från
att Socialstyrelsen själv omedelbart genomför en tillsyn för
att granska ansvar och rutiner.
RSMH kräver
också att Socialstyrelsen utreder helhetssituationen för människor
med psykiska funktionsnedsättningar i vad avser den information
som används och förmedlas.
|
